Jag är en väldigt organiserad människa.
Åtminstone digitalt.
Min kalender är synkad med mobilen. Räkningarna betalas automatiskt och jag har en app som påminner mig om allt från tandläkarbesök till när det är dags att vattna blommorna.
Jag har till och med färgkodat mina arbetsuppgifter.
Grönt betyder klart. Gult betyder pågående. Rött betyder bråttom.
Det fungerar fantastiskt.
Sedan kommer jag hem.
Där har ingen någonsin hört talas om färgkodning.
Det finns tydligen ingen app för allt
Jag tycker verkligen om teknik som förenklar vardagen.
Det är något tillfredsställande med att kunna bocka av en uppgift, få en påminnelse i rätt ögonblick och slippa hålla allting i huvudet.
Men jag har upptäckt att tekniken har vissa begränsningar.
Min telefon kan tala om att det är dags att dammsuga.
Den kan däremot inte dammsuga åt mig.
Och även om jag kan lägga in ”städa köket” som en återkommande aktivitet i kalendern betyder det inte att köket blir rent.
Det betyder bara att jag får dåligt samvete varje torsdag klockan 18.00.
När hemmet börjar leva sitt eget liv
Det började ganska oskyldigt.
Några papper på köksbordet. En tröja över en stol. Ett par skor som aldrig riktigt hittade tillbaka till hallen.
Sedan blev det mer.
Tvättkorgen fylldes snabbare än jag hann tömma den, dammet samlade sig på hyllorna och någon hade tydligen bestämt att soffan var en lämplig förvaringsplats för rena kläder.
Den personen var förmodligen jag.
Jag började använda uttrycket ”organiserat kaos”.
Det låter betydligt trevligare än ”jag har inte hunnit städa”.
Men när jag en dag behövde flytta tre högar med saker för att kunna sätta ner kaffekoppen insåg jag att organisationen kanske inte fungerade riktigt som tänkt.
Allt behöver faktiskt inte göras själv
Vi lever i en tid då det finns smarta lösningar för nästan allting.
Vi beställer mat på nätet, sköter bankärenden i mobilen och kan arbeta tillsammans med människor på andra sidan jordklotet.
Men när det gäller hemmet har många av oss fortfarande en märklig föreställning om att vi borde hinna med precis allt själva.
Jag har själv tänkt så.
Städningen kan väl inte ta så lång tid?
Nej, kanske inte om man faktiskt börjar.
Men efter en lång arbetsdag är det ibland svårt att hitta både tiden och orken.
Och då började jag fundera på om det kanske var dags att tänka lite annorlunda.
Om man känner som jag och bor i södra Stockholm varför inte anlita en städfirma i Huddinge, kolla upp vad ni kan få för hjälp av ett företag som faktiskt skulle göra skillnad för er i vardagen.
För mig skulle det framför allt handla om att få hjälp med den regelbundna städningen.
Dammsugning, golvtorkning och rengöring av badrum är sådant som behöver göras, men som inte alltid hamnar högst på min lista över roliga fritidsaktiviteter.
Och bara tanken på att slippa börja varje ledig lördag med städskåpet kändes ganska lockande.
Tid är också något man kan prioritera
Jag började fundera över hur mycket tid jag egentligen lade på att tänka på allt jag borde göra hemma.
Det var nästan värre än själva städningen.
Jag kunde sitta i soffan och försöka koppla av, samtidigt som jag såg dammet på bokhyllan och tänkte att jag verkligen borde ta tag i det.
Det är inte särskilt avkopplande.
Att ta hjälp med vissa sysslor skulle inte innebära att jag slutade ta ansvar för mitt hem.
Det skulle bara betyda att jag valde att lägga min tid på något annat.
Kanske en promenad.
Kanske en middag med vänner.
Eller bara en kväll där jag faktiskt kunde sitta i soffan utan att känna att dammsugaren stod och stirrade anklagande på mig från städskåpet.
Jag behöver nog ingen ny app
Det lustiga är att min första tanke faktiskt var att leta efter ännu en digital lösning.
Kanske fanns det någon smart planeringsapp som kunde hjälpa mig att få bättre ordning på städningen?
Sedan slog det mig.
Jag hade redan ett fullt fungerande system för att planera mina dagar.
Problemet var inte planeringen.
Problemet var att dygnet fortfarande bara hade 24 timmar.
Och hur många appar jag än laddade ner skulle det inte förändras.
Så nu försöker jag bli lite bättre på att skilja mellan sådant jag vill göra själv och sådant jag faktiskt kan ta hjälp med.
Det är inte alltid så enkelt.
Men det känns ganska befriande.
För jag behöver kanske inte ännu en app som påminner mig om att städa.
Jag behöver bara acceptera att någon annan faktiskt kan göra det bättre medan jag ägnar mig åt något roligare.